Användarinloggning

Hägg (Prunus padus)

Basfakta om häggen. Var växer häggen, hur ser den ut och hur användes den förr.

Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten. Sorkar och möss undviker att knapra på hägg – likaså getter, harar och hästar.

Häggen växer vid stränder, bäckar, skogskanter och vägrenar, i lundar och på hagmarker. Den påträffas i nästan hela Finland. För trodde man att häggens bär var giftiga, men de är bara beska, inte giftiga. De kan med fördel användas krossade, tillsammans med andra bär. Tillsammans med häggen finner man ofta andra vårarter, såsom harsyra och vitsippa.

Avkok på häggbark från unga grenar användes inom folkmedicinen mot bl.a. frossa, feber eller urinvägsinfektion. Barken lämpar sig för färgning av garn och ger en rödbrun färg. Veden används till finare snickeriarbeten. Med frukterna eller blommorna kan man smaksätta vin, vinäger, brännvin eller efterrätter.

Häggen angrips ofta av häggspinnmal. Larverna spinner stora vävar som kan täcka löv, grenar och ibland hela trädet. De kan också kaläta trädet. Ofta återhämtar sig häggen från skadorna och det växer ut nya blad på grenarna.

Kännetecken:
Häggen hör till familjen rosväxter och är ett medelstort träd (6-10 m) eller en stor buske. Barken på unga grenar är rödbrun. Bladen är ovala och vasst sågtandade. Häggen blommar strax efter lövsprickningen. De talrika vita blommorna sitter i klasar. Häggbären mognar i juli-augusti och är svarta, söta, men beska och populära bland fåglar.

Källa: Natur och Miljö/Luonto-Liitto
Foto: Mikko Heikkinen

Databas: 
Vetamix